Det brukar sägas att Ingvar Kamprad och Ikea möblerat det folkhem som byggdes upp av politiker. På samma sätt kan vi säga att Stig Lindberg bidragit till att våra hem fått praktiska produkter i porslin och tyg med vackra och tidlösa mönster.
Snabba fakta om Stig Lindberg
| Född | 1916 |
| Död | 1982 |
| Yrke | Formgivare och illustratör |
| Utbildning | Teknisk skola i Stockholm och vid Konstfack |
| Anställning | Gustavsbergs porslinsfabrik |
Stig Lindberg – en självsäker ung man
Stig Lindberg har inte gjort sig känd som en blyg ung man. När Stig var 21 och hade studerat färdigt sökte han jobb som sommarpraktikant på Gustavsbergs porslinsfabrik. Han fick av chefen veta att fabriken gick dåligt ekonomiskt. Denne kunde inte ens utlova ett sommarjobb. Men Stig visste på råd och sa följande: “Om ni anställer mig ska jag se till att det blir jobb på fabriken”.
Under två sommarmånader visade han upp sin skicklighet och begåvning för fabrikens konstnärlige ledare Wilhelm Kåge. De två kom att samarbeta under många år och år 1949 lämnade Kåge över ledarskapet till Stig.
I formgivningens tjänst: porslin m m
Den som fått tillåtelse att kika in i köksskåp och vardagsrum i svenska hem kan hitta många bruksföremål som designats av Stig Lindberg. På Stigs tid ägdes Gustavsbergs porslin av Kooperativa Förbundet, KF. De flesta känner till Gustavsberg som ett företag som tillverkar toalett- och badrumsprodukter i porslin. Under 1950-talet började företaget med stor framgång tillverka långa serier av bruksporslin med signum Stig Lindberg.
Vid en stor utställning i Helsingborg kallad H55, kunde Stig Lindberg visa upp en rad olika dekorer, bland andra:
- Prunus
- Berså
- Ribb
- Salix
- Adam
- Eva
Stig Lindberg – en mångsidig konstnär
Stig Lindberg begränsade inte sin verksamhet till att arbeta med porslin. Hans olika mönster kan återfinnas på en vas, tapet eller matta. Han är känd för en tapet kallad herbarium, som han designat för Borås Tapeter på 1970-talet. Och många har säkert druckit ur en kaffekopp som har dekor från Stig Lindberg. Men Stig har också arbetat som illustratör av barnböcker, exempelvis Lennart Hellsings “Krakel Spektakel och kusin Vitamin” och “Herr Gurka”.
Lindberg har även arbetat som industridesigner och har formgett en tv-apparat som tillverkats av företaget Luma. Ett företag som liksom Gustavsberg ingick i KF-koncernen på sin tid och som mest är känt för tillverkning av glödlampor. För samma företag har han formgivit en transistorradio.
Inget tycks ha varit främmande för Stig Lindbergs kreativitet och lekfullhet. Han har utformat flera offentliga verk som finns i Sverige och i utlandet. Ett av hans sista arbeten blev en keramisk vägg som finns vid ett hotell i Bagdad.
Ingen blir förvånad över att Stig Lindberg arbetat med glas. Samtidigt som han hela tiden varit anställd hos Gustavsberg har han gjort arbeten åt Målerås, Kosta och danska Holmegaard Glasvaerk.
Utmärkelser till Stig Lindberg
Naturligtvis kunde inte Stig Lindberg undgå att få en massa priser och utmärkelser för sin konstnärliga verksamhet. Han har fått ta emot guldmedaljer vid flera internationella festivaler. Han har fått Prins Eugen-medaljen och han har av regeringen utnämnts till hedersprofessor. Inte illa med tanke på att han aldrig avlade någon akademisk examen.
Stig Lindbergs yrke gav konsekvenser
Stigs arbete var inte helt ofarligt. År 1974 insjuknade han i lungcancer. I några sammanhang har nämnts att han inte var så noga med skyddsmask med mera när han befann sig i fabrikerna. Inandning av farliga ämnen kan ha lett till hans sjukdom. Han tillfrisknade dock från sin cancer och fortsatte att vara verksam fram till sin död. Vid slutet av sitt liv var han bosatt i Italien men tillbringade sina somrar i Domsten strax utanför Helsingborg.
Framtida formgivning – en ny Stig Lindberg?
Kommer vi i framtiden att få uppleva formgivare av Stig Lindbergs format? Det hoppas vi naturligtvis, men på sjuttio år har mycket förändrats. Stigs framgångar är i stor utsträckning kopplade till välfärdssamhällets utveckling. Under efterkrigstiden skulle samhället byggas upp och familjer fick råd med lite dyrare bruksföremål. Företag med tillverkning av produkter i glas och porslin gav sina konstnärer fria händer och lät dem bryta ny mark.
Idag har vi ett annat industriklimat. Lönsamhetstänk står i första rummet. Vi har knappast kvar någon tillverkning av bruksföremål i glas och porslin. Designen kan måhända utvecklas i Sverige, men tillverkningen kommer att ske i lågprisländer. Vi får kanske finna oss i att köpa Stig Lindbergs produkter på auktionskammare, där de redan idag kan hittas. Men naturligtvis finns hans alster utställda på en rad olika museer i Sverige och utomlands.
